Telefonsamtalet

Jag var väldigt nervös igår inför samtalet med mamman från Connecticut och minuterna innan klockan slog 20:00 hade jag ett sug i magen. Men ingen ringde. 20:30 fick jag ett samtal och då var det en tjej från huvudkontoret i Boston som ringde och sa att jag har ett telefonsamtal från värdmamman, så hon kopplade oss till varandra.
 
Hur gick samtalet då? Det gick hur bra som helst! Jag fick inte så mycket sagt då hon pratade ganska mycket (vilket alla värdmammor som jag pratat med gjort) men jag fick in några kommentarer då och då. Hon var väldigt vänlig och har fortsatt kontakt med deras gamla Au Pairer och anser verkligen att dom är en del av familjen. Det är också lite det jag är ute efter.
Jag vill inte åka till USA i ett år och sen åka hem som om ingenting har hänt. Jag vill ha livslång kontakt med familjen jag varit hos just för jag vill känna att dom är en del av min familj.
Hur som helst, vi ska skypa imorgon och om vi vill gå vidare så ska jag även få prata med deras tidigare Au Pairer. Min magkänsla säger att det här kan vara något bra.
 
 
På lördag har jag också en skypedate med familjen jag pratade med först, från San Fransisco. Vi skulle ha skypat förra helgen men dom hade varit upptagna och inte kollat deras mail. Jag måste höra lite med dom hur det går med deras ansökan och om dom fortfarande är intresserade av att ha mig som deras Au Pair. Mitt resedatum är ju i September, och det är inte långt kvar dit..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0