Gör det för min skull
Kom nyss hem från filmkvällen, har haft det väldigt trevligt! I bilen på väg hem började tankarna. Just nu känner jag mig lite ledsen. Ledsen över att lämna personer som inte alls vill att jag ska åka. Mormor som sa idag "usch, jag ryser i hela kroppen när jag tänker på att du ska åka". Och mamma som redan gråtit ett antal gånger. Samtidigt känner jag mig lite arg på mig själv som får skuldkänslor för det. Jag gör ju det här för mig, för min skull. Något som jag velat hur länge som helst. Jag måste kunna fatta mina egna beslut utan att påverkas av andra hela tiden. Jag VILL det här. Och jag ska ha det bästa året någonsin!
Lite sådär brukar jag också känna! Har fått många olika reaktioner när jag sagt att jag ska åka. Föräldrarna var väldigt skeptiska och mamma vill väl helst inte alls att jag ska åka. Vissa vänner har bara tagit upp det negativa, medans vissa säger "men gud vad häftigt! vad kul!". Man måste verkligen påminna sig om att man själv drömt om detta och verkligen vill göra det! Kör på och gör det du vill! :)
