stephaniekr.blogg.se

Snart ska jag iväg till Julita skola för att medverka på  min lillebrors "familjedag". Jag är så himla stolt över min fina lillebror. Han har trots en diagnos av ADHD och väldigt svår dyslexi klarat av sitt andra år i årskurs 6. Han har alltså gått om ett år och det var hans eget val, han kände själv att han inte var redo för att börja skolan i stan ännu då han inte har kunnat läsa så himla länge. Han fick ingen extrahjälp i skolan förrän i årskurs 5 och har gjort enorma framsteg sedan dess. Nu är han redo att göra stan osäkert och jag tror, eller jag vet att han kommer fixa det galant.

Finaste lillebror!

Precis som rubriken säger är min ansökan nu godkänd! Nu väntar jag bara på ett brev med mina inloggningsuppgifter för att kunna logga in på min profil och börja matchningsprocessen. Nästa steg för mig är att göra en video, vilket jag inte ser fram emot. Jag har himla dålig fantasi och har ingen aning om vad jag ska säga eller vad jag ska göra i videon. Får hoppas att jag hittar lite inspiration till en bra video.

 

Mamma är dock inte lika glad som jag. Visst tycker hon det är kul att jag äntligen ska få göra något som jag längtat så himla mycket efter, men samtidigt tycker hon att ett år är väldigt lång tid att vara ifrån sin dotter. Och det kan jag absolut förstå. Men det här är någonting som jag vill göra för min egen skull. Bli mer självständig och stå på egna ben. Kommer självklart att sakna min fina mamma, men vi får tänka på hur glada vi kommer bli att få se varandra igen när mitt år är över!

När jag berättar för folk att jag ska åka som Au Pair i USA är den första frågan jag får, - Hur ska det gå med Anton?!

Jag tänkte att jag skulle svara på det. Det kommer gå jättebra! Jag hade planer på att åka till USA redan efter studenten för två år sedan, men då hade jag precis träffat Anton och kände att vår relation inte var stark nog för ett distansförhållande så tidigt i vårt förhållande. Men nu har har vi varit tillsammans i över två år och jag känner att vi båda är starka och trygga nog i vår relation för att kunna klara av det. Han är väldigt stöttande och vet att det här är en dröm jag har haft länge och han är verkligen glad för min skull.

 

Förhoppningsvis kommer han och hälsar på mig också!

I måndags ringde jag in till Cultural Care Au Pair kontoret i Stockholm för att höra hur det gick med min ansökan. Det var två veckor sen jag skickade in den och den har fortfarande inte blivit godkänd. Dom sa att det hade blivit ett missförstånd mellan kollegorna då dom trodde att dom ringt till alla referenser, men det var alltså två referenser kvar som dom inte hade ringt. Idag fick dom tag på min sista referens så denna vecka borde min ansökan vara godkänd!

Det känns pirrigt att det är så himla nära. Om bara några dagar kommer jag att få börja med min matchningsprocess. Jag har ju som jag nämnt tidigare redan en familj som jag är rätt säker på att jag vill matchas med, men för att vara ANNU säkrare så tänker jag prata med andra familjer också för att verkligen vara säker på att familjen i Kalifornien är den rätta. 

Precis som rubriken lyder, den hederliga söndagsångesten är här. Det hade varit så himla skönt om helgen hade varit en dag längre. Dock hade inte plånboken tyckt om det lika mycket.

På tal om plånbok, jag ska lämna in min bil på verkstaden imorgon och jag hoppas och ber till gud att det inte blir allt för dyrt. Det är min AC som spökar, så det spelar nog ingen roll hur mycket jag bönar och ber för det kommer svida i plånboken ändå.

 

Just nu skriver jag den här bloggen utan några läsare, och det är för att jag inte har marknadsfört den. Jag vet själv hur tråkigt det är att läsa en blogg som precis kommit igång och inte har skrivit så mycket. Men när min ansökan hos Cultural Care Au Pair har blivit godkänd så har jag lite mer att skriva om, och då ska jag göra reklam för min blogg!

 

Nu ska jag sova, och när jag vaknar upp är det måndag..

Ny header! Jag har faktiskt, tro det eller ej, gjort den själv. Jag är inte så jättenöjd och jag tycker att den är lite konstigt placerad men den får vara så tills jag hittar någon som är duktig och villig att hjälpa mig. 

Nu vet jag vad anledningen är till att jag har lagt ner mina andra bloggar, jag är alldeles för dålig på att uppdatera!

 

Det var ju meningen att jag skulle ha skypat med familjen från USA förra lördagen. Det blev inte av. Dom hade glömt bort att dom skulle på en student den dagen så vi skypade igår istället.

Det gick hur bra som helst, jag fick prata med pappan i familjen denna gång. Han var väldigt old school och var uppfostrad på ett väldigt strikt sätt av sina familjer, vilket speglades av i hans personlighet också. Mamman däremot är helt tvärt om och jag tror att den kompleteringen kan vara bra för en familj. Dottern (5 år) är väldigt hyperaktiv, vilket jag är van med då min lillebror har ADHD. Jag tror verkligen på den här familjen, dom verkar så himla snälla och kärleksfulla. Jag kan med 90 % säkerhet säga att det här är familjen jag kommer matcha med, om dom också vill det såklart. Dom sa igår att dom var väldigt intresserade och det är ju inget annat än bra nyheter.

Dock hade jag önskat att få åka i November, men dom vill ha en Au Pair som börjar redan i September. För mig är det kort varsel (tidspessimist) eftersom det är så himla mycket som ska fixas innan man åker iväg, och jag är den som gärna vill ha god tid på mig. Men familjen känns rätt så det är ingen idé att tveka!

Hejsan!

Sitter nu och väntar på att en familj från USA ska logga in på Skype. Det är nämligen så att jag har ett en familj utanför Cultural Care Au Pair som jag är medlem i. Det är en familj som bor en bit utanför San Francisco. Det hade varit toppen att matcha med denna familj just eftersom att min vän Elin ska åka som Au Pair i samma område. Dock ska man inte bara välja en familj efter vart den bor, men jag hoppas att det här samtalet känns minst lika bra som det förra samtalet jag hade med mamman!

Efter det åker jag in till stan för lite party med Emelie och Lovisa.

Just ja, hoppas Melodifestivalen rockar efter som att den är i Malmö detta år!

Hej!

Ny design, ska dock medge att jag inte gjort den själv utan jag laddade ner en från designadinblogg.se eftersom att jag är så otroligt oteknisk. Ska försöka få upp en egen header också så småning om. Det är inte lätt att blogga måste jag säga! Lyckades till och med få upp en bild så att ni ser ett ansikte på vem det är som skriver.

Nu tjatas det om att det är Let's Dance så det är väl lika bra att ansluta sig till familjen och titta på det då!

 

Hejsan!

Detta är då det första inlägget på min nya blogg. Jättetråkig design, jag vet.. Men min vän Elin har lovat att hjälpa mig att göra en ny, fin design.

Blogga är ju egentligen inte min grej, men eftersom att jag hade tänkt att bege mig ut på mitt livs resa så tänkte jag att det kanske är någon som vill dela den tillsammans med mig. Jag ska alltså åka till USA som Au Pair. När är inte bestämt då jag ska skicka in min ansökan idag, som äntligen har blivit klar efter ca 2 månader. 

 

Hur slutar man ett inlägg? Skriver man hej då? Jag har ingen aning. Gör ett inlägg lite senare med en, förhoppningsvis, snyggare design!