Hög standard

Någonting jag stör mig otroligt mycket på här är alla översittare som bor här. Rika människor som ser ner på dom som jobbar i matbutikerna eller på snabbmatsresturanger. Här ska man ha en bra utbildning och vara rik.
Jag är trött på att se tonåringar som kommer åkade i sina föräldrars ferarri med sina uggs och north face jackor för tusentals kronor. Inte för att dom har gjort mig något med jag spyr på sättet dom tror att man måste leva på. Alla är så himla bortskämda och växer upp med städerskor/vaktmästare som fixar allt åt dom (glad att familjen jag bor i är lite mer jordnära). 
När jag ser alla barn som bor här så blir jag nästan lite rädd. Som familjen Becca jobbar åt t.ex. Dom åker privatplan till Bahamas flera gånger om året, helikopter till The Hamptons varje helg på sommaren, Becca har fått en egen lägenhet och bil, hushållerskan och vaktmästaren har fått ett eget hus och städerskan kommer dit flera gånger i veckan. Jag kan tycka att det inte är nyttigt för barnen? Vilken otrolig press dom måste ha för att försöka behålla den standarden i sitt liv sen när dom blir äldre?
 
Själv är jag otroligt nöjd med hur jag växt upp. Min mamma har gett mig allt man behöver, ett hem med kärlek och trygghet. Oavsett vad så har hon alltid stöttat mig i vått och torrt. Hon har alltid satt mig och mina syskon i första hand och satt sina egna behov åt sidan, allt för att vi ska ha det så bra som möjligt. Ibland kan jag nästan bli lite förbannad på henne för att hon aldrig kan unna sig själv något, men sån är hon. Och även om hon inte alltid har haft det så fett med pengar så har hon alltid sett till att vi fått det vi behövt och velat ha. Pappa har såklart också gjort så gott han kunnat med sin distans på 100 mil. Jag vet att han bara har varit ett samtal bort om jag behövt hjälp. 
 
Nehe, nu har jag svamlat på för mycket. Märks kanske att jag saknar min mamma idag hehe..
Nu ska jag åka och hämta min värdpappa på tågstationen, sen ska jag ta en dusch och sova och hoppas på att må bättre imorgon!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0